Cultural planning och medborgardialog på Tjörn

Tjörn-bron.
Tjörn - möjligheternas ö, en utställning på Tjörns bibliotek.
Vad tycker Tjörnborna kännetecknar deras kommun?
Tinna Harling är planarkitekt i Tjörns kommun.
Tinna Harling har varit projektledare för arbetet med cultural planning.
Utställningen om dialogarbetet visas på Tjörns bibliotek.
Tinna Harling, Marie Bergdahl och Maria Bäckersten.
Femteklassarna fick rita "vykort från Tjörn".
Marie Bergdahl på MB kulturpartner har skrivit en rapport om arbetet med cultural planning.
Maria Bäckersten är kultursekreterare i Tjörn.
Ett av vykorten från femteklassarna.
Ytterligare ett vykort från en femteklassare.
Vad Tjörnborna saknar.
Det kom även negativa synpunkter på kommunen.
Men mest positiva omdömen.
I en uppsökande enkätundersökning fick äldre ge sina synpunkter.
Dialogarbetet utgör grunden för ett fortsatt arbete i kommunen.

Bilder från utställningen "Tjörns själ" (augusti 2012). För muspekaren över bilden för att läsa bildtexten.

Cultural planning är en metod för samhällsplanering, där man utvecklar ett samhälle utifrån dess kulturella resurser. Kartläggning kan ske på många sätt, bland annat genom medborgardialog. År 2009 fattades ett beslut i Tjörns kommunfullmäktige om ett kommunövergripande arbete med metoden. Beslut togs samma år att föra in cultural planning som metod i framtagandet av en ny översiktsplan. Dialogarbetet presenteras nu i en utställning och rapport med namnet "Tjörns själ".

Dialogarbetet utgick från ett antal enkätfrågor med målet att kartlägga Tjörns specifika värden och identitet. Frågorna lyfte också upp vad man saknar i kommunen. För att få ett kvantitativt underlag skapades först en enkät som både har delats ut i pappersform och legat på kommunens hemsida. Av de drygt 600 svaren (som var ganska jämnt fördelade avseende kön, ålder och boendeort) framkom:

  • att medborgarna vill bli fler i Tjörn, framförallt för att få bättre service och mer liv året om.
  • att de gärna visar upp kulturen (framförallt Nordiska Akvarellmuseet och Pilane skulpturpark).
  • att de är stolta över naturen, framförallt tillgången till havet och skärgården.
  • att de främst önskar sig en simhall, gång- och cykelvägar, bättre kollektivtrafik, fler kvalificerade arbetstillfällen, hyreslägenheter och olika former av mötesplatser.
  • att man som medborgare är väldigt stolt över att vara Tjörnbo och mån om att inte bygga sönder kommunen, man vill bevara de unika värden som finns.

I dialogen med barn (femteklassare) fick de fylla i enkäten men också rita ett vykort där de skulle visa upp sin bild av Tjörn. Barnen efterlyste platser där de kan vara aktiva och mötas samt möjligheter att ta sig dit (cykelvägar och bättre kollektivtrafik). Det hölls även en workshop med ungdomar, tjänstemän och politiker där enkätfrågorna om nutid och framtid diskuterades.

Det hölls även tre samrådsmöten som alla avslutades med samtal i smågrupper kring Tjörns framtid och befintliga värden och brister. Deltagarna efterlyste fler hyresrätter, fler mötesplatser och en utvecklad kommunal service.

Parallellt skedde två andra dialogprojekt i kommunen, ett med fokus på äldre och ett med fokus på ungdomar. De visade också på samma slutsatser - man vill som Tjörnbo ha bättre kollektivtrafik, fler mötesplatser, fler lägenheter och fler gång- och cykelvägar.

Sammanfattningsvis: Unga och äldre efterlyser samma saker. Medborgarna vill bli fler. Men det finns också ett spänningsfält mellan bevarandet av naturen och tillgången till havet samt en utveckling av kommunen. Man ser även som Tjörnbo att havet är den viktigaste delen av identiteten och ett stärkande av denna identitet är en viktig fråga för framtiden.

Dialogarbetet för nu arbetet med översiktsplanen vidare, genom att resultatet har sammanfattats till något som kallas "medborgarnas strategier". Det finns dessutom ett genomförandeschema som talar om hur varje förvaltning ska arbeta vidare med medborgarnas synpunkter. Arbetet går nu över i fas 2. Där ska varje förvaltning fortsätta kartläggningen av kommunens resurser med utgångspunkt i resultatet och bygga vidare på att stärka de värden som kartlagts som viktiga att bevara och utveckla. De ska även arbeta med de brister som identifierats. Samtidigt bildas en arbetsgrupp med representanter för varje förvaltning samt de kommunala bolagen.

Två erfarenheter som gjorts hittills är att denna typ av arbete kräver ett starkt politiskt stöd samt engagerade personer från olika delar av förvaltningarna.

Läs mer