Att fånga Lekebergs själ - en intervju med Jessica Nolin

Jessica Nolin

Att fånga Lekebergs själ  - en tillämpning av cultural planning i Lekebergs kommun

Jessica Nolin skulle skriva en C-uppsats i Kulturgeografi på Örebro Universitet, där hon gick på Turismutvecklarprogrammet. Hon skrev till tre olika kommuner för att höra om det fanns intresse för ett uppsatsarbete. I Lekebergs kommun nappade kultur och fritidschefen Lars Skoghäll. De två möttes och Lars Skoghäll berättade att i Lekebergs kommun var man nyfiken på metoden cultural planning och ville undersöka om den skulle passa att arbeta med. Jessica fick boken Att fånga platsens själ, läste och blev intresserad.

Hon genomförde en pilotstudie som blev klar vårterminen 2014. Trots att det var ett begränsat projekt är det intressant att se hur mycket information och kunskap om en kommun som det går att få fram på kort tid.

Jessica började med att göra research och en kartläggning av kommunen. Sedan arbetade hon med en fokusgrupp med fem kommuninvånare och avslutade med en enkät på Resecentrum i Örebro för att fånga den externa bilden av Lekeberg.

Jessica tycker att det var roligt att arbeta med cultural planning och att hon lärde sig mycket. Inte minst i fokusgruppen där hon genom ett fördjupat samtal med invånarna fick fram helt ny kunskap om kommunen. De visade sig ha information och erfarenheter av mer informell karaktär, en kunskap som sällan blir synlig i mer officiella sammanhang, men som är värdefull för att få en komplett bild av en kommun. Det finns en entreprenörsanda i Lekeberg, med många småföretagare. Invånarna har en positiv syn på kommunen som en bra plats att leva och bo på.

Lekeberg är en relativt ung kommun. Det gör att det finns en chans att forma en ny bild. Kunskapen i omvärlden om Lekeberg är inte så stor, vilket framkom i den enkät som gjordes på Resecentrum i Örebro.

Jessica Nolin säger att det är viktigt att skapa en positiv anda kring att arbeta med cultural planning. Att det är ett spännande och roligt arbete som kan fördjupa kunskapen om kommunen och bidra till en bra utveckling för framtiden. Hon tycker att det är bra att metoden tar upp både platsens styrkor och svagheter. Det har funnits en tendens i turistsammanhang att sopa problemen under mattan. Idag är det viktigt att se hela bilden också för att kunna arbeta med det som utgör problem.

För turistnäringen är väsentligt att inte bara fokusera på turisterna utan också ta reda på vem som bor på platsen dit besökarna kommer. Invånarna måste också vara med på de satsningar som görs.

Jessica Nolin har genom sin C-uppsats skapat ett redskap för kommuner som vill testa en minivariant av metoden för att undersöka om cultural planning skulle vara något som passar den egna kommunen. Vad hon inte fick med under projekttiden av tidsskäl, var politisk förankring och ett tvärsektoriellt arbete mellan förvaltningar och bolag. Men det är ju något som kan komma om man väljer det som ett arbetssätt i kommunen. Syftet var ju att pröva om metoden skulle passa Lekebergs kommun.

De slutsatser som dras i uppsatsen pekar på att metoden skulle fungera väl i Lekeberg förutsatt att det finns en politisk förankring och avsatta resurser. Den skulle kunna bidra till att politiker och tjänstemän får en bättre kontakt med invånarna och en ökad kunskap om kommunen.

Vi ringer upp kultur- och fritidschef Lars Skoghäll för att få hans synpunkter. Resultatet av arbetet kommer att presenteras för kommunledningen. Det har inte skett ännu, men kommer att ske under våren. I Lekeberg har man starkt fokus på utveckling och arbetar redan ”cultural planning inspirerat” som Lars Skoghäll uttrycker det.

Kommunen bildades 1995 och var tidigare en del av Örebro kommun, egentligen en ytterstadsdel som blev självständig kommun. Idag präglas den av entreprenörsanda med 900 företagare på cirka 7300 invånare. Lekeberg ligger naturskönt och det är nära till Örebro. Kommunen expanderar och många väljer att flytta dit eftersom det är rimliga bostadspriser. Med ett fortsatt cultural planning-arbete skulle man kunna få en fördjupad identitet och en kunskapsbas att stå på som skulle främja en framtida utveckling. Förhoppningsvis får Jessica Nolins ambitiösa arbete en fortsättning.