Samhällsutveckling med kulturella förtecken

Metoden.

Cultural planning är en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken.

Cultural planning vill stärka kommunernas självbild och verksamhet genom ett kartläggningsarbete, ”mapping”, av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. I begreppet kulturella resurser ingår både kultursektorn och kreativa näringar liksom immatriella värden såsom traditioner, kreativitet och framtidstro. Här finns allt från bibliotek, föreningar och kaféer till mattraditioner, drömmar och fula platser. Det är viktigt att alla sektorer måste omfattas, både för att inga delar av samhället ska missas vid kartläggningen, men också för att kartläggningens resultat, handlingsplanen, ska vara förankrad.

Genom att cultural planning knyter kulturfrågor till en konkret plats finns det även en stark demokratisk möjlighet att lyssna till och involvera platsens invånare, kulturutövare, politiker och det civila samhället. Makten förskjuts till det lokala planet.

Processen leder fram till en handlingsplan. Denna identifierar de roller, ansvarsområden och specifika insatser som krävs för att på lång sikt öka livskvaliteten för boende, besökare, anställda, barn och ungdomar, äldre och inflyttare. Med utgångspunkt i platsen styrkor och särart kan ett samhälle utvecklas långsiktigt och hållbart och förstärka sin attraktionskraft.

Det är ett långsiktigt arbete som tack vare sin metodik kan bidra till en bestående förändring som är förankrad redan när den genomförs. Om metoden kombineras med kommunens arbete med pågående planarbete och annan planering tillförs värden som annars är sällsynta i traditionell planering.

Hur det går till

En cultural planning-process brukar genomföras i nio steg och ta cirka 1–1,5 år. De nio stegen utgörs av:

1. Förberedelse och förankring

Här ingår även organisering och finansiering.

2. Insamling av kunskap (”mapping”)

För att göra kartläggningen kan man använda sig av följande frågor:

  1. Vilka erkända kulturella resurser finns i området?
  2. Vilka ännu ej erkända kulturella resurser finns i området?
  3. Vilka kulturella resurser kan komma att uppstå med rätt uppmuntran och planering?
  4. Till vilken nytta kan var och en av dessa resurser vara för individers och områdets utveckling?

När denna kartläggning görs är det viktigt att den lokala befolkningen involveras. Kartläggningen kan göras genom

  • kartläggning av befintligt material
  • research
  • intervjuer och enkäter
  • fokusgrupper
  • SWOT-analys
  • möten och studiebesök
     

3. Analys

Det insamlade materialet gås igenom och jämförs med befintliga mål och riktlinjer.

4. Avstämning

Bör ske kontinuerligt. Når informationen alla berörda? Bidrar processen till ökad medvetenhet?

5. Handlingsplanen skrivs

Beskriv den bild av samhället mappingen resulterat it. Resultatet kan integreras i översiktsplanen eller den regionala utvecklingsplanen, men den kan också utgöra ett eget dokument som lokal handlingsplan för samhälls- och kulturutveckling.

6. Remissrunda

Inte obligatoriskt, men om det görs, gör det aktivt, med möten ocjh diskussioner.

7. Slutarbete och analys

Planen presenteras och antas av styrelse/fullmäktige.

8. Lansering

Skapa uppmärksamhet kring lanseringen.

9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

Dokumentera i text och bild.

Mer information